Per Palmgren ny ledamot vid KI:s Pedagogiska Akademi
Per Palmgren har utsetts till ny ledamot i Karolinska Institutets (KI) Pedagogiska Akademi av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (KU). Av de inkomna ansökningarna 2022 var det bara en kandidat som efter interna och externa granskningar bedömdes lämplig, nämligen vår medlem Per Palmgren.
Karolinska Institutets Pedagogiska Akademi består av lärare som visat skicklighet utöver det vanliga inom undervisning och lärande vid Karolinska Institutet. Deras pedagogiska insatser har bedömts som särskilt viktiga för att främja god utbildningskvalitet. Det övergripande syftet med Pedagogiska Akademin är att stimulera pedagogiskt utvecklingsarbete och engagemang i undervisnings- och utbildningsfrågor genom att uppmärksamma lärare som visat pedagogisk excellens. Utlysnings- och bedömningsprocessen leds av ordförande på uppdrag av KU.
Sakkunniga lyfter särskilt att Per är en mycket kompetent pedagog med både djup och bred högskolepedagogisk kunskap och att han kan omsätta högskolepedagogisk teori i undervisningspraktik. Vidare att Pers meriter som forskningsaktiv med forskningssamarbeten och samförfattande med idag ledande forskare i högskolepedagogik nationellt som internationellt är ett av flera uttryck för detta.
– Annika Östman Wernerson, vicerektor för utbildning och tillika KI:s nytillträdande rektor, ringde mig för att meddela att jag blivit invald i Karolinska Institutets Pedagogiska Akademi och därmed uppfyller universitetets formella krav som akademiledamot. I och med utnämningen får jag en engångspremie vilken jag antagligen kommer att använda för att ta en månads ”sabbatical” för att skriva på två medicinpedagogiska forskningsprojekt. Vidare, tänker jag att genom Pedagogiska Akademins nätverk, dela med mig av min erfarenhet och reflekterande undervisningspraktik och därmed stödja andra lärare och lärarlag i deras strävan att utveckla, undervisning, handledning och utbildning, säger Per Palmgren, docent i medicinsk pedagogik och assisterande lektor vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME).
BRA ATT KÄNNA TILL OM RYGGSKOTT
Omedelbara effekter av ländryggsmanipulation på smärtkänslighet och hållningskontroll vid ospecifik ryggsmärta
Det mest hypomobila segmentet mellan L1 och L5 på samtliga 24 deltagare identifierades med ”posterior-anterior vertebral pressure test” utfört av medverkande osteopat.
Signifikant reduktion av smärtintensitet
Stelhet eller smärta, vad skall man behandla?
Spinal manipulationsbehandling (SMT) har visat sig vara en effektiv behandling för patienter med ryggsmärta. Trots detta är det fortfarande oklart vilka patienter som kan förväntas svara bra på behandlingen, vilken typ av SMT som skall användas, hur ofta eller hur intensivt behandlingen skall utföras (dos-responseffekt) och var i ryggen behandlingen skall utföras.
Inom den manuella medicinen har en livlig debatt pågått under många år där terapeuter tvistat om SMT skall utföras med fokus på de segment/leder som upplevs som mest stela eller som mest smärtsamma. I denna mycket intressanta studie har forskarna testat denna frågeställning och resultaten är minst sagt spännande. I studien rekryterades 132 individer med långvarig ryggsmärta rekryterades från ett medicinskt ryggcenter i Danmark. Hos samtliga studiedeltagare mättes stelhet och smärtkänslighet för samtliga segment i ländryggen före och efter en behandlingsserie om fyra besök under en tvåveckorsperiod.
Minskning av smärtans intensitet
Det primära utfallsmåttet var subjektiv smärtintensitet (formulär) och sekundära utfallsmåttet var objektivt uppmätt segmentell stelhet (VerteTrack robot) och segmentell smärtkänslighet (algometer). Studiedeltagarna lottades till två grupper, antingen att få SMT utförd över de mest stela segmenten (uppmätt med VerteTrack roboten) eller över de mest smärtkänsliga segmenten (uppmätt med algometern).
Båda grupperna rapporterade en signifikant minskning av smärtans intensitet och som var lika stor i bägge grupperna. Man kunde inte se någon skillnad i någon av grupperna gällande segmentell stelhet mätt med VerteTrack. Intressant nog minskade smärtkänsligheten i bägge grupperna men signifikant mer i gruppen som fick SMT över de mest smärtkänsliga segmenten. Man kan alltså behandla patienten på deras mest smärtsamma segment eftersom stelhet inte verkar vara en lika bra indikator. Därtill verkar det inte vara segmentell stelhet som behandlingen påverkar.
SMT påverkar segmentell smärtkänslighet
Författarna konkluderar att SMT tycks påverka segmentell smärtkänslighet genom en reflexmedierad mekanism. Denna studie är den första som samtidigt mäter självrapporterade kliniska och objektiva fysiologiska parametrar med hänsyn till var i ryggen som SMT utförs och ger nya, viktiga och spännande insikter rörande de mekanismer som styr effekten av behandlingen.
Remissvar: Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
LKR skickade den 30 juni in ett remissvar gällande Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar – Reumatoid artrit, axial spondylartrit, psoriasisatrit, artros och osteoporos – stöd för styrning och ledning
Här är de viktigaste synpunkterna LKR haft vad gäller riktlinjerna:
- Vi har påmint författarna i vissa delar att komma ihåg ett professionsneutralt förhållningssätt i primärvården där det är den reella kompetensen som ska lyftas och inte knyta an specifika yrken till särskilda arbetsuppgifter
- Att kiropraktorer inkluderas i de möjligheter till fortbildning för att uppnå tidigare diagnos och högre kostnadseffektivitet vid artros, något som kan uppfattas som över yrkesgrupperna gränsöverskridande och kräver ändrat förhållningssätt ute i regionerna när förfrågningsunderlag riktat mot primärvården skapas.
- Riktlinjerna rekommenderar att ledmanipulation som enskild åtgärd inte ska utföras vid artros då evidensen är oklar och rehabilitering har påvisad högre effektivitet. Detta motsäger inte LKR däremot påpekar vi att manuell behandling som tilläggstjänst, vid artros riskerar att helt avvecklas. I kunskapsunderlaget till riktlinjerna anser man att manuell terapi har en plats som tilläggsbehandling vid artros men då detta inte framförs i riktlinjerna utan endast ”icke-göra rekommendation för ledmanipulation som enskild åtgärd” riskerar ett manuellt behandlingserbjudande att avvecklas helt av beslutsfattare som läser rekommendationerna.
Ny forskning om hur covid-19 påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap
Iben Axén tilldeles nästan 4 miljoner kronor inom ramen för AFA Försäkrings forskningsområden arbetsmiljö och hälsa för att studera hur kiropraktorer och naprapater hanterar och upplever covid-19-pandemin. Det här är ett av de nio projekt som beviljas forskningsmedel för att ta reda på mer om effekterna av covid-19 inom forskningsområdena arbetsmiljö och hälsa.
Se nedan för beskrivning av projektet:
Covid-19-pandemin och småföretagare inom hälso- och sjukvård – arbetsmiljö, hälsa och ekonomi hos Sveriges kiropraktorer och naprapater
Iben Axén tilldelas 3 766 000 kronor för att studera hur kiropraktorer och naprapater hanterar och upplever covid-19-pandemin och hur den påverkar deras hälsa och deras verksamhet nu och över tid. Projektet ger en unik möjlighet att fördjupa kunskaperna om småföretagare inom vårdområdet med stor risk för smitta. Projektet beräknas pågå till 2023.
Kontakt: Iben Axén, docent vid Institutionen för miljömedicin, Karolinska Institutet: 08-524 832 28, iben.axen@ki.se
Läs hela artikeln här.
Gå ut och gå – förebygger det rygg- och nacksmärta?
Vår forskning visar att det är dags att nyansera rekommendationerna om fysisk aktivitet, för all fysisk aktivitet är faktiskt INTE bra för alla.
Först publicerad på https://forskersonen.no/kronikk-meninger-smertelindring/ikke-alle-bor-rades-til-a-ga-tur-for-a-forebygge-rygg–og-nakkesmerter/1692722
Rygg- och nacksmärta är det som ”plågar flest och kostar mest”1. De allra flesta har eller har haft sådan smärta, och oftast är det en åkomma som kommer och går genom livet. Ryggsmärta är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Europa2. Därför är det viktigt att kunna ge goda råd för att förebygga smärtepisoder. Många har nog hört att ”fysisk aktivitet är bra för rygg- och nack-smärta”, och fått rådet att röra mer på sig. Men stämmer det att de som går mycket förebygger rygg- och nacksmärta? Och – kan sådan aktivitet förhindra nya smärtepisoder hos de som haft sådana problem tidigare?
Jobbet avgör
I en nyligen publicerad studie ser vi möjliga svar på dessa frågorna. Mycket tyder på att alla inte mår bra av att följa rådet om att vara fysiskt aktiv på detta sätt. Vi gick igenom tio studier genomförda av andra forskare. Ett av huvudkriterierna för de utvalda studierna var att de skulle basera sig på objektiva mått på fysisk aktivitet. Alltså att försökspersonerna till exempel hade använt stegräknare. Resultaten är ganska överraskande: om du har ett jobb där du är mycket fysisk aktiv, som till exempel inom industri, barnomsorg och sjukvård, hjälper det inte att gå en sväng efter jobbet om du vill minska risken för rygg- och nacksmärta. Det kan faktiskt tvärt om öka risken. För dessa yrkesgrupperna är det klokare att rekommendera några vilopauser under arbetsdagen. Vi tror att dessa yrkena innebär en hög grad av ensidiga rörelser med låg intensitet (till exempel många lyft, stå och gå i långa perioder), där man inte kan ta paus när man börjar bli trött.
Fysisk aktivitet i grunden bra
Betyder detta att vi gör en helomvändning i rekommendationerna för fysisk aktivitet? Nej, fysisk aktivitet är bra för hälsan, effekterna på förebyggande av sjukdom är tydliga. Men det är viktigt att komma ihåg att fysisk aktivitet kan vara många saker. Det är trots allt skillnad på ett fysiskt krävande jobb och att vara fysiskt aktiv på fritiden3. På jobbet är rörelserna kanske ensidiga, medan fysisk aktivitet på fritiden är mer lustbetonat och man bestämmer själv hur mycket man vill göra/hur mycket man vill anstränga sig.
Individualisera fysisk aktivitet
I vår studie hade vi endast mätningar av steg och relaterad rörelse, alltså aktivitet som handlar om kondition. Vi har inte tagit höjd för styrketräning, eller andra träningsformer som till exempel yoga. Det kan ju vara så att den som står upp hela dagen egentligen borde träna muskelstyrka för att förebygga rygg- och nacksmärta? Vi tycker att diskussionen om fysisk aktivitet måste individualiseras. Det är bra att röra på sig. Hälso- och sjukvårdspersonal måste ta hänsyn till vilka rörelser och hur mycket en person gör totalt, både på jobb och i fritiden, för att finna balans och rätt typ av fysisk aktivitet när man ger rekommendationer till den enskilda.
——
Referens: Publikationen kommer från Back-Up projektet: http://backup-project.eu/
Association between objectively measured physical behaviour and neck‐ and/or low back pain: A systematic review. European Journal of Pain. Cecilie K. Øverås, Morten Villumsen, Iben Axén, Miriam Cabrita, Charlotte Leboeuf‐Yde, Jan Hartvigsen, Paul J. Mork
1: Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 354 diseases and injuries for 195 countries and territories, 1990–2017: A systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet, 392(10159), 1789–1858. https://doi.org/10.1016/s0140‐6736(18)32279‐7
Hartvigsen, J., Hancock, M. J., Kongsted, A., Louw, Q., Ferreira, M. L., Genevay, S., … Woolf, A. (2018). What low back pain is and why we need to pay attention. Lancet, 391(10137), 2356–2367. https://doi.org/10.1016/s0140‐6736(18)30480‐x
Hoy, D., March, L., Woolf, A., Blyth, F., Brooks, P., Smith, E., … Buchbinder, R. (2014). The global burden of neck pain: Estimates from the global burden of disease 2010 study. Annals of the Rheumatic Diseases, 73(7), 1309–1315. https://doi.org/10.1136/annrheumdis‐2013‐204431
Herman, P. M., Broten, N., Lavelle, T. A., Sorbero, M. E., & Coulter, I. D. (2019). Health care costs and opioid use associated with high‐impact chronic spinal pain in the United States. SPINE, 44(16), 1154–1161. https://doi.org/10.1097/BRS.00000000000030
Vlaeyen, J. W. S., Maher, C. G., Wiech, K., Van Zundert, J., Meloto, C. B., Diatchenko, L., … Linton, S. J. (2018). Low back pain. Nature Reviews Disease Primers, 4(1), 52. https://doi.org/10.1038/s41572‐018‐0052‐1
Lærum, E., Brage, S., Ihlebæk, C., Johnsen, K., Natvig, B., & Aas, E. (2013). Et muskel- og skjelettregnskap: forekomst og kostnader knyttet til skader, sykdommer og plager i muskel- og skjelettsystemet: MST-rapport 1/2013 (MST = Muskel og Skjelett Tiåret).
2: Bevan S. Economic impact of musculoskeletal disorders (MSDs) on work in Europe. Best Pract Res Clin Rheumatol. 2015;29(3):356‐373. doi:10.1016/j.berh.2015.08.002
3; Holtermann, A., Krause, N., van der Beek, A. J., & Straker, L. (2018). The physical activity paradox: Six reasons why occupational physical activity (OPA) does not confer the cardiovascular health benefits that leisure time physical activity does. British Journal of Sports Medicine, 52(3), 149–150. https://doi.org/10.1136/bjsports‐2017‐097965
Ändrade faktureringsrutiner avseende patientförsäkringen
Inför förnyelsen av patientförsäkringen för försäkringsperioden 2020-07-01—2021-06-30 så kommer du att få din faktura samt försäkringsbrev via vår samarbetspartner Nordic Försäkring och Riskhantering AB (”Nordic”).
Det här innebär en mer effektiv hantering av fakturorna och en minskad arbetsbelastning för vårt kansli och ekonomiavdelning. Men det finns fler fördelar:
- Tydligheten att det är försäkringsbolaget (via vår samarbetspartner Nordic) som sköter faktureringen underlättar för både LKR och våra medlemmar.
- Vi behöver inte längre göra årliga avstämningar om vad som har fakturerats och vad som ska betalas.
- Vid eventuella patientskador underlättar det för försäkringsbolagets skadeavdelning eftersom de snabbt kan erhålla information om en medlem har en betald patientförsäkring via LKR.
- Vi får en tydligare bild av vilka medlemmar som har patientförsäkring hos oss och vilka som har tecknat försäkring på annat sätt. LKR som organisation är ansvarig för att alla våra medlemmar har patientförsäkring.
Kom ihåg att patientförsäkringen måste vara betald till sista betalningsdatum för att gälla.
Du som valt en ej obligatorisk medlemsförsäkring får precis som tidigare dina försäkringshandlingar utskickade från Nordic. Med andra ord ändras ingenting bortsett från att du får en gemensam faktura tillsammans med patientförsäkringen.
Har du några frågor eller funderingar runt patientförsäkringen alternativt någon annan medlemsförsäkring? Ta gärna kontakt med vår samarbetspartner Nordic:
Kontaktperson/förmedlare: Inger Björn Kristina Gahnsby
Email: inger.bjorn@nordic.se kristina.gahnsby@nordic.se
Tfn: 0470-75 12 98 0470-75 12 95
Har du några frågor runt ditt medlemskap? Ta kontakt med vårt kansli:
Kontakt/LKR: kansli@lkr.se
Till minne av Owe Sterner
Owe Sterner.
En fantastisk man som har gått ur tiden!
Owe, mycket finns att säga om Owe. Men ska man sammanfatta honom med ett ord så blir det: ENGAGERAD. Vad han än gav sig in i, oberoende av projekt, så var det engagemanget som var drivkraften. Drivkraften i engagemanget låg i att framföra ett budskap där grundstenen var att få individer att förstå sammanhanget och nyttan i projektet. Oberoende av vad Owe företog sig så låg det honom varmt om hjärtat och han hade enligt min uppfattning alltid ett personligt engagemang.
Owe kom till LKR innan min anställning, då Stina var kassör och Patrich var ordförande. Owe var delaktig i att anställa mig som kanslist, vilket han gärna påpekade i tid och otid. Han hade övertalat Patrich och Stina att ingen annan var lämplig. Owe var ofta väldigt övertygande och i just detta fall är jag honom evigt tacksam. Han var ett fantastiskt stöd under den tiden vi arbetade tillsammans inom LKR. Han ställde alltid upp som rådgivare och bollplank. Kiropraktiken var ett relativt nytt område för mig och Owe hade ett utomordentligt tålamod med mina frågor. Han var alltid peppande och drivande, visade på vilka sätt jag kunde agera om han tyckte att jag gjorde fel och oerhört uppmuntrande när jag gjorde något bra.
Owe var en man med extraordinär kunskap inom många områden men också en man med en retorisk skicklighet som han använde till fullo. Det fantastiska med Owe var just hans skicklighet att lägga fram förslag och få med sig alla. Owe var en handlingskraftig man, han drev på och fick saker genomförda, LKR har mycket att tacka honom för.
Under sin tid i LKR drev han kiropraktiken framåt på ett sätt att den blev förståelig för utomstående. Han såg vad som behövdes för LKR ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Han såg vilka verktyg LKR behövde använda för att få fram sitt budskap främst så att den akademiska och politiska världen blev involverad, engagerad och till viss del ansvarig på en nivå anpassad till LKR men även så att gemene man, nuvarande och blivande patienter, förstod konceptet kiropraktik.
Owe såg vad som behövdes för LKR’s framtid såsom IT, sociala medier, kommunikation med samhället likväl till direkta individer med inflytande inom hälso- och sjukvård. Owe var en tillgång under många år för LKR, vilket till stor del har utvecklat organisationen till vad den är idag men även den mer positiva inställningen samhället har för kiropraktik idag.
Owe blev invald som hedersmedlem i LKR 2012 för sitt stora engagemang samt sitt gedigna och till stor del obetalda arbete han la ner på vår förening.
Personligen kommer jag att sakna en kär vän som jag fick uppleva mycket med, både professionellt och privat. För LKR’s del kan vi vara tacksamma för den tid och den kunskap vi fick ta del av då han hjälpte oss att föra fram kiropraktikens budskap på ett framgångsrikt och professionellt tillvägagångssätt.
Vila i frid Owe, du är saknad!
Ellinore Andersson, fd. kanslist i LKR
Information om nackmanipulation och stroke
I ett IVO-beslut den 27 februari slår IVO fast att en patient som drabbades av carotis dissektion med efterföljande stroke inte informerades tillräckligt om att nackmanipulation har en väsentlig och inte försumbar risk för ovannämnda skada. Här följer information om hur det påverkar dig som legitimerad kiropraktor.
I beslutet från IVO kan LKR konstaterar vi att IVO inte fördjupar sig kring varken association eller kausalitet i beslutet. Man konstaterar bara kort att risk föreligger utan att ge närmare referenser.
Vad innebär det här för mig som legitimerad kiropraktor?
Domen innebär att du som legitimerad kiropraktor är ålagd att följa IVO:s beslut. Du ska därför informera patienten om att risk föreligger för cervikal dissektion och stroke efter nackmanipulation.
Vilken hjälp kan jag få av LKR?
Vi har som mål att under våren ta fram material, en slags bipacksedel, som ger bra och tydlig patientinformation om ämnet.
Det åligger dock den enskilde kiropraktorn att säkerställa att patienten får information om bland annat väsentliga biverkningar – eftersom det är ett myndighetsbeslut som måste följas.
Hur arbetar ni vidare med detta?
Vi kommer fortsätta söka samarbete med andra yrkesgrupper för att påverka hur den etablerade sjukvården informerar kring nackmanipulation, det vill säga varnar för en behandling som utifrån vårt perspektiv är både patientsäker och effektiv.
BOKA IN!
I samband med IVO:s beslut kommer ett webbinarium att hållas den 1 april under ledning av Per Palmgren där vi går igenom den forskning som är gjord på ämnet. Ytterligare information kommer!