BRA ATT KÄNNA TILL OM RYGGSKOTT 

Vad är ryggskott?
Ryggskott är inget annat än plötslig smärta, oftast i nedre delen av ryggen. Ofta låser sig ryggen i en viss position. Det finns nästan aldrig någon anatomisk förklaring till varför ryggskott uppstår. Det är vanligt att man ger informationen att ryggskott är övergående och det är det – MEN vi vet i dag  att ryggskott är ett episodvis
återkommande tillstånd som är mer eller mindre frekvent för olika individer. Utöver det finns en mindre andel som bara får ryggskott enstaka tillfällen under livet och andra som har konstanta känningar som varierar i intensitet över tid.
Varför får man ryggskott?
Det finns olika orsaker. Tidigare trodde man att det bara uppstod vid belastningar exempelvis tunga eller repetitiva lyft. I dag vet vi att även stress, mental hälsa, social situation och ärftlighet bidrar.
Vad kan jag göra själv om jag får ryggskott?
Lär känna just din kropp och vad du mår bättre av! Som regel hjälper det att hålla sig i rörelse och även om du är begränsad försöka anpassa och hantera din vardag för att kunna fungera så bra som möjligt. Det är viktigt att du känner att du kan hantera besvären och att du känner dig trygg. Om du börjar känna dig frustrerad, rädd för att göra saker i din vardag och inte förstår hur du någonsin ska kunna bli bra – då ska du söka hjälp.

Tre snabba tips som oftast får dig snabbare på fötter efter ett ryggskott: 
• Smärtan är nästan aldrig farlig – håll dig i rörelse.
• Försök att bibehålla en så normal vardag som möjligt men anpassa det som är nödvändigt för att fungera.
• Sätt inte livet på paus till dess att smärtan gett sig helt – fokusera på hälsa, inte smärta.
Tips till dig som har återkommande ryggvärk:
• Sätt övergripande hälsomål
• Ta itu med och anpassa din vardag och ditt beteende för en bättre övergripande hälsa.
• När du märker att du tampas med negativa tankar, frustration och begränsningar kring smärtor du inte kan hantera själv – sök hjälp!
Omedelbara effekter av ländryggsmanipulation på smärtkänslighet och hållningskontroll vid ospecifik ryggsmärta

Omedelbara effekter av ländryggsmanipulation på smärtkänslighet och hållningskontroll vid ospecifik ryggsmärta

Omedelbara effekter av ländryggsmanipulation på smärtkänslighet och hållningskontroll hos individer med ospecifik ryggsmärta: en randomiserad kontrollerad studie
I denna studie randomiserades patienter (ålder 20–60) med daglig eller nästan daglig ländryggssmärta (LBP) de senaste tre månaderna till två grupper. Deltagarna inkluderades om de uppvisade 4 av fem inklusionskriterier: smärta <16 dagar, inga symptom i underbenet, <19 på “fears and beliefs questionnaire”, spinal stelhet, och >35 graders inåtrotation av höften. De fem kriterierna utgör en del av ett prediktionsregelprotokoll för vilka patienter som kan ha nytta av manipulationsbehandling.

Det mest hypomobila segmentet mellan L1 och L5 på samtliga 24 deltagare identifierades med ”posterior-anterior vertebral pressure test” utfört av medverkande osteopat.

Signifikant reduktion av smärtintensitet 

Deltagarna i interventionsgruppen behandlades med side-posture HVLA medan kontrollgruppen endast placerades i en sådan position.
Före och direkt efter interventionen mättes smärtintensitet med NRS, smärttröskelnivå (med algometer) och hållning (posture) via en force platform.
Forskarna fann en signifikant reduktion avseende smärtintensitet för bägge grupperna, men inga förändringar av smärttöskelnivåer eller mätbara förbättringar gällande hållning (postrural svajning eller kraftfördelning)).
Jefferson Fagundes Loss et al, Chiropractic and Manual Therapies, volume 28, Article number: 25 (2020)
Stelhet eller smärta, vad skall man behandla?

Stelhet eller smärta, vad skall man behandla?

Spinal manipulationsbehandling (SMT) har visat sig vara en effektiv behandling för patienter med ryggsmärta. Trots detta är det fortfarande oklart vilka patienter som kan förväntas svara bra på behandlingen, vilken typ av SMT som skall användas, hur ofta eller hur intensivt behandlingen skall utföras (dos-responseffekt) och var i ryggen behandlingen skall utföras.

 

Inom den manuella medicinen har en livlig debatt pågått under många år där terapeuter tvistat om SMT skall utföras med fokus på de segment/leder som upplevs som mest stela eller som mest smärtsamma. I denna mycket intressanta studie har forskarna testat denna frågeställning och resultaten är minst sagt spännande. I studien rekryterades 132 individer med långvarig ryggsmärta rekryterades från ett medicinskt ryggcenter i Danmark. Hos samtliga studiedeltagare mättes stelhet och smärtkänslighet för samtliga segment i ländryggen före och efter en behandlingsserie om fyra besök under en tvåveckorsperiod.

Minskning av smärtans intensitet
Det primära utfallsmåttet var subjektiv smärtintensitet (formulär) och sekundära utfallsmåttet var objektivt uppmätt segmentell stelhet (VerteTrack robot) och segmentell smärtkänslighet (algometer). Studiedeltagarna lottades till två grupper, antingen att få SMT utförd över de mest stela segmenten (uppmätt med VerteTrack roboten) eller över de mest smärtkänsliga segmenten (uppmätt med algometern).

Båda grupperna rapporterade en signifikant minskning av smärtans intensitet och som var lika stor i bägge grupperna. Man kunde inte se någon skillnad i någon av grupperna gällande segmentell stelhet mätt med VerteTrack. Intressant nog minskade smärtkänsligheten i bägge grupperna men signifikant mer i gruppen som fick SMT över de mest smärtkänsliga segmenten. Man kan alltså behandla patienten på deras mest smärtsamma segment eftersom stelhet inte verkar vara en lika bra indikator. Därtill verkar det inte vara segmentell stelhet som behandlingen påverkar.

SMT påverkar segmentell smärtkänslighet
Författarna konkluderar att SMT tycks påverka segmentell smärtkänslighet genom en reflexmedierad mekanism. Denna studie är den första som samtidigt mäter självrapporterade kliniska och objektiva fysiologiska parametrar med hänsyn till var i ryggen som SMT utförs och ger nya, viktiga och spännande insikter rörande de mekanismer som styr effekten av behandlingen.

 

Casper Glissmann Nim, Gregory Neil Kawchuk, Berit Schiøttz-Christensen, Søren O’Neill
The effect on clinical outcomes when targeting spinal manipulation at stiffness or pain sensitivity: a randomized trial
Remissvar: Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Remissvar: Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

LKR skickade den 30 juni in ett remissvar gällande Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar – Reumatoid artrit, axial spondylartrit, psoriasisatrit, artros och osteoporos – stöd för styrning och ledning

Här är de viktigaste synpunkterna LKR haft vad gäller riktlinjerna:

  • Vi har påmint författarna i vissa delar att komma ihåg ett professionsneutralt förhållningssätt i primärvården där det är den reella kompetensen som ska lyftas och inte knyta an specifika yrken till särskilda arbetsuppgifter
  • Att kiropraktorer inkluderas i de möjligheter till fortbildning för att uppnå tidigare diagnos och högre kostnadseffektivitet vid artros, något som kan uppfattas som över yrkesgrupperna gränsöverskridande och kräver ändrat förhållningssätt ute i regionerna när förfrågningsunderlag riktat mot primärvården skapas.
  • Riktlinjerna rekommenderar att ledmanipulation som enskild åtgärd inte ska utföras vid artros då evidensen är oklar och rehabilitering har påvisad högre effektivitet. Detta motsäger inte LKR däremot påpekar vi att manuell behandling som tilläggstjänst, vid artros riskerar att helt avvecklas. I kunskapsunderlaget till riktlinjerna anser man att manuell terapi har en plats som tilläggsbehandling vid artros men då detta inte framförs i riktlinjerna utan endast ”icke-göra rekommendation för ledmanipulation som enskild åtgärd” riskerar ett manuellt behandlingserbjudande att avvecklas helt av beslutsfattare som läser rekommendationerna.
Ny forskning om hur covid-19 påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap

Ny forskning om hur covid-19 påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap

Iben Axén tilldeles nästan 4 miljoner kronor inom ramen för AFA Försäkrings forskningsområden arbetsmiljö och hälsa för att studera hur kiropraktorer och naprapater hanterar och upplever covid-19-pandemin. Det här är ett av de nio projekt som beviljas forskningsmedel för att ta reda på mer om effekterna av covid-19 inom forskningsområdena arbetsmiljö och hälsa. 

Se nedan för beskrivning av projektet:

Covid-19-pandemin och småföretagare inom hälso- och sjukvård – arbetsmiljö, hälsa och ekonomi hos Sveriges kiropraktorer och naprapater

Iben Axén tilldelas 3 766 000 kronor för att studera hur kiropraktorer och naprapater hanterar och upplever covid-19-pandemin och hur den påverkar deras hälsa och deras verksamhet nu och över tid. Projektet ger en unik möjlighet att fördjupa kunskaperna om småföretagare inom vårdområdet med stor risk för smitta. Projektet beräknas pågå till 2023.

Kontakt: Iben Axén, docent vid Institutionen för miljömedicin, Karolinska Institutet: 08-524 832 28, iben.axen@ki.se

Läs hela artikeln här.

Gå ut och gå – förebygger det rygg- och nacksmärta?

Gå ut och gå – förebygger det rygg- och nacksmärta?

Vår forskning visar att det är dags att nyansera rekommendationerna om fysisk aktivitet, för all fysisk aktivitet är faktiskt INTE bra för alla.
Först publicerad på https://forskersonen.no/kronikk-meninger-smertelindring/ikke-alle-bor-rades-til-a-ga-tur-for-a-forebygge-rygg–og-nakkesmerter/1692722

Rygg- och nacksmärta är det som ”plågar flest och kostar mest”1. De allra flesta har eller har haft sådan smärta, och oftast är det en åkomma som kommer och går genom livet. Ryggsmärta är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Europa2. Därför är det viktigt att kunna ge goda råd för att förebygga smärtepisoder.  Många har nog hört att ”fysisk aktivitet är bra för rygg- och nack-smärta”, och fått rådet att röra mer på sig. Men stämmer det att de som går mycket förebygger rygg- och nacksmärta? Och – kan sådan aktivitet förhindra nya smärtepisoder hos de som haft sådana problem tidigare?

Jobbet avgör
I en nyligen publicerad studie ser vi möjliga svar på dessa frågorna. Mycket tyder på att alla inte mår bra av att följa rådet om att vara fysiskt aktiv på detta sätt. Vi gick igenom tio studier genomförda av andra forskare. Ett av huvudkriterierna för de utvalda studierna var att de skulle basera sig på objektiva mått på fysisk aktivitet. Alltså att försökspersonerna till exempel hade använt stegräknare. Resultaten är ganska överraskande: om du har ett jobb där du är mycket fysisk aktiv, som till exempel inom industri, barnomsorg och sjukvård, hjälper det inte att gå en sväng efter jobbet om du vill minska risken för rygg- och nacksmärta. Det kan faktiskt tvärt om öka risken.  För dessa yrkesgrupperna är det klokare att rekommendera några vilopauser under arbetsdagen. Vi tror att dessa yrkena innebär en hög grad av ensidiga rörelser med låg intensitet (till exempel många lyft, stå och gå i långa perioder), där man inte kan ta paus när man börjar bli trött.

Fysisk aktivitet i grunden bra
Betyder detta att vi gör en helomvändning i rekommendationerna för fysisk aktivitet? Nej, fysisk aktivitet är bra för hälsan, effekterna på förebyggande av sjukdom är tydliga. Men det är viktigt att komma ihåg att fysisk aktivitet kan vara många saker. Det är trots allt skillnad på ett fysiskt krävande jobb och att vara fysiskt aktiv på fritiden3. På jobbet är rörelserna kanske ensidiga, medan fysisk aktivitet på fritiden är mer lustbetonat och man bestämmer själv hur mycket man vill göra/hur mycket man vill anstränga sig.

Individualisera fysisk aktivitet
I vår studie hade vi endast mätningar av steg och relaterad rörelse, alltså aktivitet som handlar om kondition. Vi har inte tagit höjd för styrketräning, eller andra träningsformer som till exempel yoga. Det kan ju vara så att den som står upp hela dagen egentligen borde träna muskelstyrka för att förebygga rygg- och nacksmärta? Vi tycker att diskussionen om fysisk aktivitet måste individualiseras. Det är bra att röra på sig. Hälso- och sjukvårdspersonal måste ta hänsyn till vilka rörelser och hur mycket en person gör totalt, både på jobb och i fritiden, för att finna balans och rätt typ av fysisk aktivitet när man ger rekommendationer till den enskilda.

——

Referens: Publikationen kommer från Back-Up projektet: http://backup-project.eu/
Association between objectively measured physical behaviour and neck‐ and/or low back pain: A systematic review. European Journal of Pain. Cecilie K. Øverås, Morten Villumsen, Iben Axén, Miriam Cabrita, Charlotte Leboeuf‐Yde, Jan Hartvigsen, Paul J. Mork

1: Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 354 diseases and injuries for 195 countries and territories, 1990–2017: A systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet392(10159), 1789–1858. https://doi.org/10.1016/s0140‐6736(18)32279‐7

Hartvigsen, J., Hancock, M. J., Kongsted, A., Louw, Q., Ferreira, M. L., Genevay, S., … Woolf, A. (2018). What low back pain is and why we need to pay attention. Lancet391(10137), 2356–2367. https://doi.org/10.1016/s0140‐6736(18)30480‐x

Hoy, D., March, L., Woolf, A., Blyth, F., Brooks, P., Smith, E., … Buchbinder, R. (2014). The global burden of neck pain: Estimates from the global burden of disease 2010 study. Annals of the Rheumatic Diseases73(7), 1309–1315. https://doi.org/10.1136/annrheumdis‐2013‐204431

Herman, P. M., Broten, N., Lavelle, T. A., Sorbero, M. E., & Coulter, I. D. (2019). Health care costs and opioid use associated with high‐impact chronic spinal pain in the United States. SPINE44(16), 1154–1161. https://doi.org/10.1097/BRS.00000000000030

Vlaeyen, J. W. S., Maher, C. G., Wiech, K., Van Zundert, J., Meloto, C. B., Diatchenko, L., … Linton, S. J. (2018). Low back pain. Nature Reviews Disease Primers4(1), 52. https://doi.org/10.1038/s41572‐018‐0052‐1

Lærum, E., Brage, S., Ihlebæk, C., Johnsen, K., Natvig, B., & Aas, E. (2013). Et muskel- og skjelettregnskap: forekomst og kostnader knyttet til skader, sykdommer og plager i muskel- og skjelettsystemet: MST-rapport 1/2013 (MST = Muskel og Skjelett Tiåret).

2: Bevan S. Economic impact of musculoskeletal disorders (MSDs) on work in Europe. Best   Pract Res Clin Rheumatol. 2015;29(3):356‐373. doi:10.1016/j.berh.2015.08.002

3; Holtermann, A., Krause, N., van der Beek, A. J., & Straker, L. (2018). The physical activity paradox: Six reasons why occupational physical activity (OPA) does not confer the cardiovascular health benefits that leisure time physical activity does. British Journal of Sports Medicine52(3), 149–150. https://doi.org/10.1136/bjsports‐2017‐097965

 

 

 

 

Ändrade faktureringsrutiner avseende patientförsäkringen

Inför förnyelsen av patientförsäkringen för försäkringsperioden 2020-07-01—2021-06-30 så kommer du att få din faktura samt försäkringsbrev via vår samarbetspartner Nordic Försäkring och Riskhantering AB (”Nordic”).
Det här innebär en mer effektiv hantering av fakturorna och en minskad arbetsbelastning för vårt kansli och ekonomiavdelning. Men det finns fler fördelar:

  • Tydligheten att det är försäkringsbolaget (via vår samarbetspartner Nordic) som sköter faktureringen underlättar för både LKR och våra medlemmar.
  • Vi behöver inte längre göra årliga avstämningar om vad som har fakturerats och vad som ska betalas.
  • Vid eventuella patientskador underlättar det för försäkringsbolagets skadeavdelning eftersom de snabbt kan erhålla information om en medlem har en betald patientförsäkring via LKR.
  • Vi får en tydligare bild av vilka medlemmar som har patientförsäkring hos oss och vilka som har tecknat försäkring på annat sätt. LKR som organisation är ansvarig för att alla våra medlemmar har patientförsäkring.

Kom ihåg att patientförsäkringen måste vara betald till sista betalningsdatum för att gälla.
Du som valt en ej obligatorisk medlemsförsäkring får precis som tidigare dina försäkringshandlingar utskickade från Nordic. Med andra ord ändras ingenting bortsett från att du får en gemensam faktura tillsammans med patientförsäkringen.

Har du några frågor eller funderingar runt patientförsäkringen alternativt någon annan medlemsförsäkring? Ta gärna kontakt med vår samarbetspartner Nordic:
Kontaktperson/förmedlare:        Inger Björn                      Kristina Gahnsby
Email:                                        inger.bjorn@nordic.se    kristina.gahnsby@nordic.se
Tfn:                                             0470-75 12 98                 0470-75 12 95

Har du några frågor runt ditt medlemskap? Ta kontakt med vårt kansli:
Kontakt/LKR: kansli@lkr.se

 

Till minne av Owe Sterner

Owe Sterner.

En fantastisk man som har gått ur tiden!

Owe, mycket finns att säga om Owe. Men ska man sammanfatta honom med ett ord så blir det: ENGAGERAD. Vad han än gav sig in i, oberoende av projekt, så var det engagemanget som var drivkraften. Drivkraften i engagemanget låg i att framföra ett budskap där grundstenen var att få individer att förstå sammanhanget och nyttan i projektet. Oberoende av vad Owe företog sig så låg det honom varmt om hjärtat och han hade enligt min uppfattning alltid ett personligt engagemang.

Owe kom till LKR innan min anställning, då Stina var kassör och Patrich var ordförande. Owe var delaktig i att anställa mig som kanslist, vilket han gärna påpekade i tid och otid. Han hade övertalat Patrich och Stina att ingen annan var lämplig. Owe var ofta väldigt övertygande och i just detta fall är jag honom evigt tacksam. Han var ett fantastiskt stöd under den tiden vi arbetade tillsammans inom LKR. Han ställde alltid upp som rådgivare och bollplank. Kiropraktiken var ett relativt nytt område för mig och Owe hade ett utomordentligt tålamod med mina frågor. Han var alltid peppande och drivande, visade på vilka sätt jag kunde agera om han tyckte att jag gjorde fel och oerhört uppmuntrande när jag gjorde något bra.

Owe var en man med extraordinär kunskap inom många områden men också en man med en retorisk skicklighet som han använde till fullo. Det fantastiska med Owe var just hans skicklighet att lägga fram förslag och få med sig alla. Owe var en handlingskraftig man, han drev på och fick saker genomförda, LKR har mycket att tacka honom för.

Under sin tid i LKR drev han kiropraktiken framåt på ett sätt att den blev förståelig för utomstående. Han såg vad som behövdes för LKR ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Han såg vilka verktyg LKR behövde använda för att få fram sitt budskap främst så att den akademiska och politiska världen blev involverad, engagerad och till viss del ansvarig på en nivå anpassad till LKR men även så att gemene man, nuvarande och blivande patienter, förstod konceptet kiropraktik.

Owe såg vad som behövdes för LKR’s framtid såsom IT, sociala medier, kommunikation med samhället likväl till direkta individer med inflytande inom hälso- och sjukvård. Owe var en tillgång under många år för LKR, vilket till stor del har utvecklat organisationen till vad den är idag men även den mer positiva inställningen samhället har för kiropraktik idag.

Owe blev invald som hedersmedlem i LKR 2012 för sitt stora engagemang samt sitt gedigna och till stor del obetalda arbete han la ner på vår förening.

Personligen kommer jag att sakna en kär vän som jag fick uppleva mycket med, både professionellt och privat. För LKR’s del kan vi vara tacksamma för den tid och den kunskap vi fick ta del av då han hjälpte oss att föra fram kiropraktikens budskap på ett framgångsrikt och professionellt tillvägagångssätt.

Vila i frid Owe, du är saknad!

Ellinore Andersson, fd. kanslist i LKR

Information om nackmanipulation och stroke

Information om nackmanipulation och stroke

I ett IVO-beslut den 27 februari slår IVO fast att en patient som drabbades av carotis dissektion med efterföljande stroke inte informerades tillräckligt om att nackmanipulation har en väsentlig och inte försumbar risk för ovannämnda skada. Här följer information om hur det påverkar dig som legitimerad kiropraktor.

I beslutet från IVO kan LKR konstaterar vi att IVO inte fördjupar sig kring varken association eller kausalitet i beslutet. Man konstaterar bara kort att risk föreligger utan att ge närmare referenser.

 Vad innebär det här för mig som legitimerad kiropraktor?
Domen innebär att du som legitimerad kiropraktor är ålagd att följa IVO:s beslut.  Du ska därför informera patienten om att risk föreligger för cervikal dissektion och stroke efter nackmanipulation.

Vilken hjälp kan jag få av LKR?
Vi har som mål att under våren ta fram material, en slags bipacksedel, som ger bra och tydlig patientinformation om ämnet.
Det åligger dock den enskilde kiropraktorn att säkerställa att patienten får information om bland annat väsentliga biverkningar – eftersom det är ett myndighetsbeslut som måste följas.

Hur arbetar ni vidare med detta?
Vi kommer fortsätta söka samarbete med andra yrkesgrupper för att påverka hur den etablerade sjukvården informerar kring nackmanipulation, det vill säga varnar för en behandling som utifrån vårt perspektiv är både patientsäker och effektiv.

BOKA IN!
I samband med IVO:s beslut kommer ett webbinarium att hållas den 1 april under ledning av Per Palmgren där vi går igenom den forskning som är gjord på ämnet. Ytterligare information kommer!

 

 

Förhållningssätt Coronavirus

Förhållningssätt Coronavirus

Vår prioritering är att värna om en trygg verksamhet. Det finns en ökad oro i samhället och hos våra patienter angående Coronaviruset. Här följer några riktlinjer, en kort digital utbildning om vårdhygien samt information som du kan ge till dina patienter. 

LKR rekommenderar alla att gå den korta och informativa digitala utbildningen för att fräscha upp era kunskaper. Länk hittar ni här.
Vårdguiden hittar ni även ingående information och kunskapsstöd om coronaviruset.

För våra verksamheter rekommenderas följande rutiner:

  • Patienter och medarbetare som har symptom på förkylning eller luftvägsinfektion ska – oavsett om man varit i ett riskområde eller inte – avstå från sociala kontakter och stanna hemma från arbetsplatsen.
  • Har patienter eller medarbetare symptom på förkylning eller luftvägsinfektion ska de kontakta vårdcentral eller 1177 digitalt eller via telefon.
  • Via 1177 får patienter hänvisning till eventuell provtagning.
  • Sedvanliga hygienrutiner ska följas och vid behov eskaleras om misstanke föreligger att en patient som söker vård vid enheten kan vara smittad. Instruktioner för detta finns både på Folkhälsomyndighetens och regionernas hemsidor.