Vår forskning visar att det är dags att nyansera rekommendationerna om fysisk aktivitet, för all fysisk aktivitet är faktiskt INTE bra för alla.
Först publicerad på https://forskersonen.no/kronikk-meninger-smertelindring/ikke-alle-bor-rades-til-a-ga-tur-for-a-forebygge-rygg–og-nakkesmerter/1692722
Rygg- och nacksmärta är det som ”plågar flest och kostar mest”1. De allra flesta har eller har haft sådan smärta, och oftast är det en åkomma som kommer och går genom livet. Ryggsmärta är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Europa2. Därför är det viktigt att kunna ge goda råd för att förebygga smärtepisoder. Många har nog hört att ”fysisk aktivitet är bra för rygg- och nack-smärta”, och fått rådet att röra mer på sig. Men stämmer det att de som går mycket förebygger rygg- och nacksmärta? Och – kan sådan aktivitet förhindra nya smärtepisoder hos de som haft sådana problem tidigare?
Jobbet avgör
I en nyligen publicerad studie ser vi möjliga svar på dessa frågorna. Mycket tyder på att alla inte mår bra av att följa rådet om att vara fysiskt aktiv på detta sätt. Vi gick igenom tio studier genomförda av andra forskare. Ett av huvudkriterierna för de utvalda studierna var att de skulle basera sig på objektiva mått på fysisk aktivitet. Alltså att försökspersonerna till exempel hade använt stegräknare. Resultaten är ganska överraskande: om du har ett jobb där du är mycket fysisk aktiv, som till exempel inom industri, barnomsorg och sjukvård, hjälper det inte att gå en sväng efter jobbet om du vill minska risken för rygg- och nacksmärta. Det kan faktiskt tvärt om öka risken. För dessa yrkesgrupperna är det klokare att rekommendera några vilopauser under arbetsdagen. Vi tror att dessa yrkena innebär en hög grad av ensidiga rörelser med låg intensitet (till exempel många lyft, stå och gå i långa perioder), där man inte kan ta paus när man börjar bli trött.
Fysisk aktivitet i grunden bra
Betyder detta att vi gör en helomvändning i rekommendationerna för fysisk aktivitet? Nej, fysisk aktivitet är bra för hälsan, effekterna på förebyggande av sjukdom är tydliga. Men det är viktigt att komma ihåg att fysisk aktivitet kan vara många saker. Det är trots allt skillnad på ett fysiskt krävande jobb och att vara fysiskt aktiv på fritiden3. På jobbet är rörelserna kanske ensidiga, medan fysisk aktivitet på fritiden är mer lustbetonat och man bestämmer själv hur mycket man vill göra/hur mycket man vill anstränga sig.
Individualisera fysisk aktivitet
I vår studie hade vi endast mätningar av steg och relaterad rörelse, alltså aktivitet som handlar om kondition. Vi har inte tagit höjd för styrketräning, eller andra träningsformer som till exempel yoga. Det kan ju vara så att den som står upp hela dagen egentligen borde träna muskelstyrka för att förebygga rygg- och nacksmärta? Vi tycker att diskussionen om fysisk aktivitet måste individualiseras. Det är bra att röra på sig. Hälso- och sjukvårdspersonal måste ta hänsyn till vilka rörelser och hur mycket en person gör totalt, både på jobb och i fritiden, för att finna balans och rätt typ av fysisk aktivitet när man ger rekommendationer till den enskilda.
——
Referens: Publikationen kommer från Back-Up projektet: http://backup-project.eu/
Association between objectively measured physical behaviour and neck‐ and/or low back pain: A systematic review. European Journal of Pain. Cecilie K. Øverås, Morten Villumsen, Iben Axén, Miriam Cabrita, Charlotte Leboeuf‐Yde, Jan Hartvigsen, Paul J. Mork
1: Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 354 diseases and injuries for 195 countries and territories, 1990–2017: A systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet, 392(10159), 1789–1858. https://doi.org/10.1016/s0140‐6736(18)32279‐7
Hartvigsen, J., Hancock, M. J., Kongsted, A., Louw, Q., Ferreira, M. L., Genevay, S., … Woolf, A. (2018). What low back pain is and why we need to pay attention. Lancet, 391(10137), 2356–2367. https://doi.org/10.1016/s0140‐6736(18)30480‐x
Hoy, D., March, L., Woolf, A., Blyth, F., Brooks, P., Smith, E., … Buchbinder, R. (2014). The global burden of neck pain: Estimates from the global burden of disease 2010 study. Annals of the Rheumatic Diseases, 73(7), 1309–1315. https://doi.org/10.1136/annrheumdis‐2013‐204431
Herman, P. M., Broten, N., Lavelle, T. A., Sorbero, M. E., & Coulter, I. D. (2019). Health care costs and opioid use associated with high‐impact chronic spinal pain in the United States. SPINE, 44(16), 1154–1161. https://doi.org/10.1097/BRS.00000000000030
Vlaeyen, J. W. S., Maher, C. G., Wiech, K., Van Zundert, J., Meloto, C. B., Diatchenko, L., … Linton, S. J. (2018). Low back pain. Nature Reviews Disease Primers, 4(1), 52. https://doi.org/10.1038/s41572‐018‐0052‐1
Lærum, E., Brage, S., Ihlebæk, C., Johnsen, K., Natvig, B., & Aas, E. (2013). Et muskel- og skjelettregnskap: forekomst og kostnader knyttet til skader, sykdommer og plager i muskel- og skjelettsystemet: MST-rapport 1/2013 (MST = Muskel og Skjelett Tiåret).
2: Bevan S. Economic impact of musculoskeletal disorders (MSDs) on work in Europe. Best Pract Res Clin Rheumatol. 2015;29(3):356‐373. doi:10.1016/j.berh.2015.08.002
3; Holtermann, A., Krause, N., van der Beek, A. J., & Straker, L. (2018). The physical activity paradox: Six reasons why occupational physical activity (OPA) does not confer the cardiovascular health benefits that leisure time physical activity does. British Journal of Sports Medicine, 52(3), 149–150. https://doi.org/10.1136/bjsports‐2017‐097965
